I början på maj uppmärksammades det faktum att flera stora företag tagit del av regeringens finansiella krispaket samtidigt som de korttidspermitterar tjänstemän och betalar ut stora summor till aktieägare. Krispaketet i samband med covid-19 innebär att större företag som tvingas gå ner i produktion och genererar en viss förlust kan få bidrag av staten för att slippa avskeda personal. Bidraget ska istället tillåta företagen att korttidspermittera sina anställda och samtidigt klara sig undan ytterligare förluster i företagets omsättning. Det som senare har diskuterats är huruvida det är försvarbart för ett företag att permittera personal och ta emot bidrag samtidigt som man genomför utbetalningar till aktieägare.
Stora företag som fått statligt bidrag ger ändå stora aktieutdelningar
Efter regeringens senaste krispaketet har många företag ansökt om finansiellt bidrag. De stora bolagen har valt olika vägar att gå. SVT:s kartläggning visar att de största börsbolagen har valt att dra tillbaka vårens utdelningar, särskilt efter att frågan debatterats på parti- och ministernivå och att den även har tagits upp alltmer i media. Bland de som tidigt intog en mer restriktiv hållning märks främst H&M, Electrolux och SSAB. Ett företag som däremot delat ut pengar till aktieägare och samtidigt ansökt om statligt stöd är Assa Abloy. Ungefär 1200 anställda har korttidspermitterats av Assa medan 2,2 miljarder delades ut till aktieägare nyligen. Detta belopp är omkring hälften av det man ursprungligen planerat att dela ut. Man kan dock förvänta sig att majoriteten av de stora och medelstora företagen nu kommer att få rätta mun efter matsäck och att årets vinstutdelningar inte kommer att kunna fullföljas, framför allt inte av etiska skäl.
Utbetalningar uppmärksammas i media
Efter att flera stora företag genomfört utbetalningar till aktieägare men samtidigt permitterat sina anställda granskar bland annat SVT dessa företag. När det visar sig att flera företag förväntar sig bidrag på grund av permitteringar yttrar sig finansminister Magdalena Andersson kort därefter. Hon tar då upp eventuella lagändringar som en åtgärd mot att företag ansöker om bidrag samtidigt som de delar ut pengar till aktieägare. Lagändringen skulle göra att de företag som ansöker inte får dela ut pengar under samma period som företaget menar att de behöver finansiellt stöd. Efter detta uttalande går även flera partier i riksdagen ut och påpekar att bidrag inte bör gå till företag som kan betala sina aktieägare stora summor.
Tillväxtverket, myndigheten som står för utbetalningarna till Sveriges olika företag, har sedan dess stoppad krisstöd till företag som delar ut stora summor till aktieägare. Utöver de indragna stöden till dessa företag kommer myndigheten dessutom kräva tillbaka de pengar man delat ut som krisstöd. Detta beslut fattades efter att riksdagspartierna blivit överens om att det inte är försvarbart att motta statligt stöd samtidigt som man kan betala stora summor till sina aktieägare.
Tillväxtverket avgör hur lagändringen tillämpas
När det gäller frågan om stora företag med stora aktieutdelningar var riksdagspartierna överens över blockgränserna från Vänsterpartiet till Moderaterna. Huruvida utbetalningsstoppet ska gälla enbart stora företag eller även små råder det emellertid delade meningar om när SVT intervjuar Magdalena Andersson (S). Riksdagens partier menar att det ska vara tillåtet för små företagare som endast tar ut lön i form av aktieutdelningar att göra detta och samtidigt kunna ansöka om finansiellt stöd från staten. Eftersom detta inte är samma form av aktieutdelning vill varken riksdagspartierna eller Tillväxtverket tillämpa ett lika strikt regelverk som för stora börsbolag. Men enligt finansminister Magdalena Andersson är tydligheten i regelverket påfallande och man bör inte ha möjlighet att kombinera aktieutdelningar i någon form med krisstöd för korttidspermitteringar.
Enligt denna synvinkel innebär en ny lagtext att småföretagare som tar ut lön i form av aktier inte har möjlighet att ta del av regeringens krispaket. De små företag som ansökt och tagit emot pengar blir dessutom skyldiga att betala tillbaka dessa pengar som de tilldelats av Tillväxtverket. Vad som ska gälla företag med mycket kapital med inga aktieutdelningar är däremot inte fastslagit. Magdalena Andersson påpekar att lagen säger att bidragen ska gå till företag med ekonomiska problem men att det i slutändan är Tillväxtverket som väljer hur detta tillämpas.
Den nya lagändringen får kritik
Efter att riksdagspartierna kommit överens om att lagtexten kring denna typ av krispaket är undermålig har regeringen valt att göra en lagändring som talar om hur krisstöd ska fördelas. Denna ändring har dock fått kritik på en rad punkter från Lagrådet. Den ändring som görs, på initiativ av riksdagen med stöd från finansministern, ses som onödig av Lagrådets medlemmar som även i sitt gemensamma uttalande menar att ändringen skapar fler problem än den löser.
Enligt Lagrådet framgår det redan i dagens lagtext tillräckligt med information om hur eventuella utbetalningar av aktier bör påverka ett statligt bidrag till ett börsbolag. När Tillväxtverket ska göra bedömningen om ett företag ska få ta del av krispaketet har de alltså enligt Lagrådet redan möjlighet att ta med större utbetalningar till aktieägare i sina beräkningar, något som inte framkommer i något av Tillväxtverkets uttalanden.
Flera ägare vill stoppa utbetalningar
Pensionsbolaget Alecta, en av Volvos absolut största ägare, har nyligen uttalat sig om hur de ser på utbetalningar till aktieägare samtidigt som man korttidspermitterar anställda. Alectas ägaransvarige Ramsay Brufer, tycker inte att det är lämpligt att dela ut kapital och samtidigt ta emot statligt stöd. Eftersom pengar som inte delas ut förblir kvar i bolaget menar han att pengarna istället bör ligga kvar i bolaget och eventuellt göra nytta där.
Om styrelsen föreslår ny utbetalning till aktieägare har bland annat Alecta redan nu sagt att man tänker rösta nej. Tillsammans med flera andra stora ägare i Volvo följer de regeringens och finansministerns uppfattning om att stora utbetalningar inte är försvarbart om man söker finansiellt stöd av Tillväxtverket. Beroende på hur Riksdagen reagerar på Lagrådets synpunkter lär lagtexten kring statligt stöd skrivas om eller förtydligas.