Visma Spcs är Sveriges största leverantör av program för lönehantering, bokföring, redovisning och fakturering. Bolagets olika program för företagsekonomi används av redovisningsbyråer och svenska företag i olika storlekar. Under 2018 utförde Visma Spcs en undersökning bland Sveriges småföretagare och en viktig fråga som undersöktes var hur småföretagarnas ekonomi ser ut. Av de tillfrågade småföretagarna uppgav åtta av tio, det vill säga 80 procent, att de har varit tvungna att låna privat från familj, släkt och vänner för att starta företaget. Vismas undersökning visar därmed att enbart var femte småföretagare, 20 procent av de tillfrågade, använde sig av extern finansiering för att starta upp företaget. Undersökningen identifierar extern finansiering som lån från banker eller finansiella bolag och omfattar även Arbetsförmedlingen starta-eget bidrag.
Kostnaderna är förvånansvärt höga
I undersökningen från Visma Spcs framkom det även att 19 procent av småföretagarna anser att kostnaderna för att starta upp företaget låg på en högre nivå än förväntat. För det första är skattetrycket högt och för det andra kostar det att köpa in material och verktyg som krävs för att driva företaget. Hur mycket det kostar att starta ett företag beror på vilken verksamhet det handlar om och vilken företagsform det gäller. Ett företag som måste ha stora lager med varor eller som hyr ut stora maskiner har mycket mer uppstartskostnader än exempelvis konsulter som enbart säljer kunskap och rådgivning. Många nyföretagare underskattar hur mycket det kostar att köpa in allt som behövs för att komma igång med verksamheten, eller för att ta verksamheten vidare till en nivå som blir lönsam. Lån från släkt, vänner och familj kan ofta behövas skjutas till när budgeten spräcks redan i uppstarten.
Kostnaderna för uppstarten påverkas även av företagsformen. Startar man en enskild firma eller ett handelsbolag behövs det inte någon kontantinsats och uppstartskostnaderna är därför lägre. När man startar ett aktiebolag måste man sätta in en minimsumma i privat aktiekapital. Fram till januari 2020 låg summan på minst 50 000 kronor, men den har numera sänkts och idag är det lägst tillåtna aktiekapitalet för privata aktiebolag 25 000 kronor. Aktiekapitalet i bolaget får användas till att köpa tillgångar som kommer att finnas kvar i företaget eftersom det inte behöver bestå av kontanter. När hälften av aktiekapitalet har förbrukats gäller dock särskilda regler som kan leda till att bolaget likvideras och företagsägaren blir personligt ansvarig.
Hämmar företagandet och tillväxt
I undersökningen som presenterades i januari 2019 svarade 965 småföretag på frågor kring finansiering. Orsaken till att de behöver låna från privatpersoner är på grund av att de har svårt att få lån från banker och andra långivare. Ett företag som är nystartat kan inte visa upp resultat för bankerna och har inte heller ett kreditbetyg. Det försvårar när man vill ta ett uppstartslån och det är även vanligt att nyföretagare får låna mindre än vad de behöver, eller till högre räntor än vad de hade räknat med vid de första kalkylerna. Bristen på tillgängliga lån kan påverka Sveriges företagande negativt och leda till att färre personer vågar starta eget.
Vismas företagsexpert Boo Gunnarson har kommenterat undersökningen och säger att fyra av fem jobb skapas i små och medelstora företag. För att det ska startas fler nya företag i Sverige krävs det bättre möjligheter att skaffa extern finansiering. En undersökning från Tillväxtverket som genomfördes 2017 pekar på samma sak och resultaten presenterades i artikeln med namnet ”Finansiering större hinder i företag som vill växa” som publicerades på myndighetens webbsida. 10 000 företag deltog i undersökningen och majoriteten uppgav att det var svårt att hitta finansiering. Allra svårast är det för företag som arbetar inom branscherna ”tillverkning och utvinning” samt ”energi, vatten, el” där nästan var femte företag såg lån och krediter som ett hinder för tillväxt och utveckling. Generellt sågs inte finansiering som ett stort hinder, men företag som har tillväxtambitioner och innovativa företag såg det som ett större hinder än andra företag. Tillväxtverkets undersökning pekar dock på att de flesta små och medelstora företag som ansöker om finansiering får sin ansökan beviljad.
Privata lån medför risker
Företagare som lånar av andra privatpersoner för att finansiera företaget oroar sig ofta för att lånet ska påverka deras relationer negativt. Även om man tror på företaget och kalkylerna visar att det kommer att gå med vinst inom en snar framtid kan oförutsedda händelser uppstå på vägen. Att inte betala tillbaka till familj och vänner kan leda till relationsproblem som är svåra att reparera, för om företaget går dåligt eller kanske måste försättas i konkurs påverkas även ekonomin för den som lånade ut pengarna. Det är därför nästan alltid bättre att inte låna från privatpersoner, utan att istället försöka få ett lån beviljat av storbankerna eller andra långivare. Marknaden för olika lån ser annorlunda ut idag än tidigare, för numera finns det många fintech-bolag som kommer ut med nya tjänster och lån för både privatpersoner samt företagare. Får en företagare ett nej från banken kan det finnas andra företag som säger ja.
Småföretag som saknar ekonomisk historik kan ha svårt att få lån från banker som ofta är inriktade på lån till hushåll. Finansiärer kan sakna förståelse för små verksamheter och företag. Flera företagare väljer istället att ta ut ett privatlån från en bank för att sedan lägga in i företaget. Även om det inte är optimalt kan det vara ett bättre alternativ än att låna från bekanta. Lån kommer alltid med risker, men med ett banklån påverkar åtminstone inte relationerna.