Enligt en rapport från Almi, ”Tillväxtkartläggningen 2019”, så hävdar 40 % av små och medelstora företag att de har ett öka behov av finansiering. Små företag som befinner sig i en tillväxtfas är av naturliga skäl ofta i behov av att ta in kapital utifrån. Trots detta konstateras det nu bland annat i en artikel i Dagens Industri, DI, att det är just gruppen som driver små- och medelstora företag som har svårast att få lån. I artikeln skriver man att det är de större bolagen som har lättast att få lån och att de dessutom har större möjligheter att välja bland olika alternativ. Framförallt obligationslån är en vanligt förekommande lånetyp för bolag i den större storleken. Media rapporterar om att när efterfrågan på lån nu sjunker något hos hushållen så ökar aktörernas intresse för att locka till sig även de mindre företagen.
Företagslån med fastigheter som säkerhet – ett hinder för småföretagare
På den finansiella marknaden har det under de senaste åren varit så att bankerna främst valt att låna ut pengar till aktörer som kan erbjuda fastigheter som säkerhet. Det innebär i praktiken att fastighetsägare länge kommit att gynnas på lånemarknaden. I Dagens Industri konstaterar man att detta kan ses som problematiskt för företagare då utvecklingen, samtidigt som den gagnat de stora fastighetsbolagen, lett till att de små tillväxtföretagen dragit det kortaste strået. Historiskt sett var finansiering från banken ett sätt för industrier och företag att utveckla sina verksamheter. I DI hävdas dock att det i dagsläget finns många företagare som upplever att det är svårt att få gehör och bra villkor från banken för företagslån. Man upplever helt enkelt att villkoren är sämre än de som erbjuds de stora fastighetsbolagen. De mindre bolagen tar lån som har en personlig borgen, crowfunding eller fakturabelåning som säkerhet.
Ett annat alternativ för småföretagarna har varit att ta in investerare utifrån, men det upplevs ofta som ett mindre lockande alternativ då det innebär en viss förlorad kontroll över verksamheten. I och med digitaliseringen av de finansiella tjänsterna och en ökad efterfrågan på företagslån tror man dock att utvecklingen nu börjar vändas. Efter de senaste årens frenesi inom bolånemarknaden har intresset bland de privata hushållen att ta bolån nu börjat minska något, och det leder till att såväl banker som andra aktörer börjar vända intresset mot företagen. Enligt media finns det vissa indikationer på att bland annat tillverkningsindustrin kan komma att gynnas av utvecklingen.
Tilltron på tillväxt var hög hos svenska företag under 2019
Trots att företagen i Almis rapport ser kapitaltillgång som det näst största hindret, efter brist på rätt kompetens, i tillväxtutvecklingen så rådde det en stor optimism bland de små och medelstora företagen i landet. I rapporten konstateras att 83 % av de företag som deltog i undersökningen vill växa i någon grad. Över 50 % av de tillfrågade företagen hade dessutom ambitioner att växa i en omfattande utsträckning under det kommande åren. Företagarna såg möjligheterna på sina respektive marknader som goda och de upplevde en efterfrågad tillgång på de egna varorna och tjänsterna. Många i undersökningen såg ökade möjligheter till export trots det rådande ovissa läget som råder i världen.
En tredjedel av de företag som i dagsläget inte hade någon exportverksamhet hävdade att de var troligt att de kommer att ha en sådan inom den kommande treårsperioden. I DI konstateras att många företagare som bedriver mindre verksamheter idag vänder sig till släkt och vänner för att låna pengar när banker och andra aktörer inte kan erbjuda den hjälp de behöver. Man tror att det utöver bankernas ökade intresse för företagslån på grund av färre bolånekunder, även handlar om att den digitala utvecklingen kommer att göra det enklare för olika aktörer att erbjuda företagslån. Digitaliseringen av företagstjänster anses underlätta såväl för långivare som för företag och bidra till utvecklingen inom segmentet för företagslån. Anledningen till att långivarnas fokus delvis kan komma att flyttas från bolånetagarna till kunder i segmentet för lån till företag beror i en viss utsträckning på det skärpta amorteringskravet. De som tog bolån för första gången under 2019 lånade i genomsnitt hela 1,5 procentenheter mindre på grund av att amorteringskravet skärpts.
Nischbankerna ser företagarna som en attraktiv kundgrupp
Den låga räntan har lett till att de stora bankerna inte ansett det vara värt besväret att göra en kostsam riskanalys på företag i den mindre storleksklassen. Under de senaste åren har tillväxten har däremot en annan typ av aktör, nämligen de nischade bankerna, börjar utveckla fler möjligheter för småföretagare att ta företagslån. Enligt media har flera nischbanker under de senaste åren haft ett tydligt uttalat mål att växa inom segmentet. Med lån som tillväxtlån till mindre företag och lån som tagits fram speciellt för kundgrupper som e-handlare har man försökt fånga upp mindre verksamheter. En annan typ av aktör som dykt upp är lånebolag som verkar inom det segment som kallas ”peer-to-peer”, det vill säga lån direkt mellan privatpersoner. Flera av dessa aktörer erbjuder även möjligheter till att lån för företag. Länge har det framförallt varit företag inom tillverkningsindustrin som har svårigheter att få lån. Ekonomen Johan Kreicbergs skriver i Dagens Nyheter, DN, att det framförallt är det regelverk med de så kallade riskvikterna som slår mot de små- och medelstora företagen inom tillverkningsindustrin.
Risksviten anger hur stor buffert banken måste ha på ett lån, och som den kan kan sänkas om företaget har en säkerhet som en fastighet. Det har visat sig att företag som inte har fastigheter som säkerhet även måste betala högre räntor. Huruvida den trend som DI siar om där bankernas intresse för företagslån tycks öka kommer hålla i sig under 2020 eller inte kan endast framtiden utvisa.