Sveriges Riksbank har valt att lämna den negativa reporäntan. Reporäntan är det som avgör bankernas alternativkostnad till ränteintäkterna från bland annat företagslån. Det innebär att styrräntan bestämmer vilken ränta som bankerna får låna pengar till och vilken ränta bankerna får på sitt insatta kapital hos Riksbanken. Sänkningen av styrräntan kan därmed förväntas påverka lånemarknaden – frågan är bara hur och hur du som företagskund bör agera för att minimera dina räntekostnader. Eftersom styrräntan höjs undersöker vi även andra finansieringsalternativ för investeringar, samt hur man kan öka kapitalet i ett bolag med en svag likviditet. Målet är att du ska kunna ha fortsatt kontroll över ditt företag.
Reporäntans historik
I februari 2015 var det ett historiskt ögonblick i den svenska penningpolitiken. Sveriges Riksbank valde att sänka reporäntan till -0,10 procent. Efter fem år med negativ styrränta lämnar vi nu denna tid bakom oss i och med att Riksbanken höjer reporäntan till 0. När reporäntan blev negativ diskuterades det om denna sänkning skulle komma att få den önskade expansiva effekten, eller om den snarare skulle få en kontraproduktiv effekt på grund av att oron hos svenska hushåll och företag skulle öka. Inflationsmålet omkring två procent har varit svårt att hålla under denna period, men värdet på aktier och bostadspriser har ökat markant. Detta kan ses som en direkt följd av det låga ränteläget eftersom både hushåll och företag vågar satsa mer när lånekostnaden är lägre. Den expansiva styrräntan som Sveriges Riksbank har haft kan därmed anses ha fått den expansiva påverkan på landets ekonomi som också var önskvärd.
Styrräntans påverkan på företagslånen
När bankerna ska låna ut pengar beräknar de priset, räntan, genom att se på vilken kostnad de själva har för att ta lånet. Därefter göra också ett påslag för att täcka upp för risken banken tar när de beviljar ett lån. Bankens listan för att låna ut pengar till sina kunder påverkas således direkt av Riksbankens reporänta. Under perioden som reporäntan varit negativ har bankerna till stor del valt att finansiera inlåning från sina kunder genom ränta på lån. Detta borde innebära att en höjning av reporäntan inte nödvändigtvis behöver innebära en höjning av låneräntorna. Dock ser det ut som att de flesta banker väljer att nyttja läget med den höjda styrräntan för att passa på att höja låneräntorna, trots att inlåningsräntan inte är i samma behov av finansiering.
Med vetskapen om att finansinstitut valt att finansiera inlåningsräntan med utlåningsräntan under denna period borde det inte vara svårt att kunna pruta på en eventuell räntehöjning hos ditt kreditinstitut. Om räntan på ditt lån höjs kan det därmed vara ett argument för att kunna pressa ner räntekostnaden för ditt företag. Många banker förväntar sig i stort sett att kunderna ska pruta på sina räntekostnader, vilket gör att många finansinstitut lägger räntan på en nivå som de klarar av att sänka.
Framtidsutsikter för företagslån
Höjningen från negativ ränta till nollränta genomförs inte som ett penningpolitiskt styrmedel. Höjningen är snarare ett agerande för att komma bort från den negativa reporäntan. Beslutet om att höja räntan var inte ett ensidigt beslut, och Riskbanken uttalar sig om att de inte ser någon anledning att göra flera höjningar under den närmaste tidsperioden. Det här är alltså en enskild höjning av bankernas lånekostnader, vilket torde innebära att en eventuell höjning av räntan på företagslån hos finansinstitut också kan antas vara en enstaka sådan. Nordnet och Avanzas sparekonomer har uttalat sig om att de inte ser någon anledning till att binda bolåneräntorna i detta läge, vilket även borde gälla för företagslån.
Argumentet till att inte binda lånen är just på grund av att denna höjning är en enskild och låg höjning av styrräntan, som inte väntas följas av fler höjningar inom kort. Innan fler företagslån tas kan det dock vara relevant att beräkna räntan på ett högre procenttal, åtminstone i den långsiktiga budgeten, för att försäkra dig om att affärerna klarar av att bära upp eventuella ökade räntekostnader.
Alternativ till företagslån
Det finns alternativ till företagslån. Ett alternativ är lån från ägarna. Ägarna kan själva välja om lånet ska ges till företaget med eller utan ränta. Om det är ett lån med ränta så behöver ägarna deklarera detta i sina personliga inkomstdeklarationer för att skatta på vinsten (räntan). Ett annat alternativ är en nyemission. En nyemission innebär att ägarna går in med en specifik summa i förhållande till vilken ägarandel de har i dagsläget, för att på så sätt kapitalisera upp företaget till exempel inför en investering.
Om ägarna inte personligen har det kapitalet som krävs, finns även crowdfunding, eller gräsrotsfinansiering som det också kallas, som ytterligare ett alternativ. Crowdfunding innebär att ett större antal aktörer i form av företag och privatpersoner går in med en mindre summa var. Detta är ett alternativ istället för att en eller ett fåtal aktörer går in med en större summa. Genom crowdfunding behåller de ursprungliga ägarna kontrollen över företaget på ett annat sätt än om de skulle välja att en investerare skulle gå in ensam med en större summa pengar.
Ditt agerande
Finansinstituten är vinstdrivande företag som därmed har som mål att tjäna pengar. Bankerna tar ofta tillfället i akt att höja låneräntorna när tillfälle ges. Du som företagskund bör hålla koll på räntan på dina lån, och ifrågasätta oskäliga höjningar. Oskäliga höjningar kan vara en höjning utan grund, eller en höjning som är större än den giltiga grunden.
En oskälig indirekt höjning kan också anses vara att banken ligger kvar på samma räntenivå trots att Riksbanken sänker sin ränta. Genom att hålla dig uppdaterad om ränteläget på företagslånen kan räntekostnaderna minimeras och ge en betydande förändring på företagets sista rad i resultaträkningen. Om du anser att din bank inte lever upp till dina förväntningar bör du inte heller vara rädd för att se på andra alternativ.